Vid frukosten kollade vi på alla möjliga väderprognoser och försökte bestämma oss för vad dagens aktivitet skulle bli. Efter många om och men beslutade vi oss för att chansa på att åka till stranden, Bradenton Beach, vid västra kusten i Florida (Mexikanska golfen). Detta trots att de flesta väderprognoser visade på mulet väder. På bilresan mot stranden möttes vi av spridda regnskurar men eftersom vi fortfarande hade ett antal mil kvar till stranden så fortsatte vi.

Väl framme vid stranden var det fortfarande mulet väder och lite lätt blåsigt. Klockan hade nu närmat sig lunch och vi letade upp en restaurang som låg längs den enda gatan som fanns vid stranden. Maten idag blev återigen en burgare för de flesta.

Under lunchen började även solen titta fram och det blev betydligt varmare och vårt hopp tändes att vi skulle få en fin dag vid stranden. Men när vi väl hade ätit färdigt och började gå mot stranden hade tyvärr molnen samlats igen och det var i stort sett helmulet. Några av oss (Linnea, Tomas, Lars, Julia och Marcus) var lite modigare än de andra och trotsade vädret och begav oss mot det inbjudande havet. Efter en kort period av tvekan (vattnet kändes ju SVIN-kallt!) hittade vi modet och rusade ut mot vågorna. När vi väl hade doppat oss insåg vi att vattnet nog inte var så kallt som vi först trodde (detta fick vi även bekräftat sen när vi såg en skylt med att det var 24 grader i vattnet). Roger försökte göra ett tappert försök att komma ner i havet, men han tyckte det var för kallt så han gick tillbaka till de andra och klädde på sig ocn hoppades på att solen skulle titta fram senare.

Efter badet gick vi upp och gick vidare till en souvernirshop och sedan vidare till ett glass-ställe och köpte varsin stor
glass, Mums!

Under tiden som glassen slukades började även solen titta fram mer och mer och väl tillbaka till stranden var det nästan fullt solsken(!) och värmen hade återvänt till Florida. Nu blev det dags för ett andra dopp för dagen och nu vågade även Roger och Madeleine komma i vattnet 🙂

Vägen hem till huset på gick relativt smärtfritt, det blev bara nästan en bula på bilen men vi klarade oss med en ’tutning’ och lite argt viftande från några Amerikaner. Blev även ett besök på Starbucks så att inte Roger skulle somna bakom ratten. När vi nästan var hemma vid huset möttes vi av en häftig molnfront! Den var spikrak och sträckte sig flera mil. Såg nästan ut som om man var i Alperna.

Väl hemma i huset blev det en snabbdusch och sen ett dopp i poolen innan det var dags för kvällsmat. Det blev en köttgryta serverat tillsammans med kokt potatis.